HD:s domskäl i prejudikaten blev mer än dubbelt så långa på 20 år

"Ett ganska kortfattat skrivsätt." Så beskriver Högsta domstolen själv, i sin verksamhetsberättelse för 2021, hur den en gång formulerade sina avgöranden. Rollen som renodlad prejudikatinstans har enligt domstolen lett till utförligare argumentation, ofta med hänvisningar till tidigare rättspraxis, förarbeten och litteratur.

Siffrorna visar hur stor förändringen är. Medianlängden på domstolens egna domskäl, den del där domstolen motiverar sitt avgörande, var 4 542 tecken 2000–2004. 2020–2024 var den 10 142 tecken.

Vad säger statistiken

Räknar man bort att texterna blivit längre är det hänvisningarna till domstolen själv som växer mest. Andelen prejudikat där domskälen hänvisar till domstolens egna tidigare avgöranden steg från 55,6 procent 2000–2004 till 85,7 procent 2020–2024, och ökningen står sig efter justering för längden (oddskvot per decennium 1,68, konfidensintervall 1,45–1,94).

2020–2024 hänvisade domstolens egna skäl till propositioner i tre av fyra prejudikat, till egna prejudikat i sex av sju och till Europakonventionen i ett av sex.

EU-rätten har legat stilla på 12–14 procent per femårsperiod sedan 2005. I 19 av de 2 503 prejudikaten i underlaget framgår att Högsta domstolen själv begärt förhandsavgörande från EU-domstolen.

Hänvisar HD oftare till Europakonventionen?

Ja, som andel av prejudikaten. Konventionen nämndes i domstolens egna domskäl i 7,4 procent av prejudikaten 2000–2004 (38 av 514) och i 16,6 procent 2020–2024 (74 av 446).

Men ökningen har skett i samma takt som texten har växt. Räknat per 100 000 tecken domskäl nämns konventionen ungefär lika ofta som förr, 6,8 gånger mot 6,0. Förlängningen är ungefär lika stor i prejudikat som varken nämner Europakonventionen eller EU-rätten, från 4 346 till 9 320 tecken. När längden räknas in försvinner trenden (oddskvot per decennium 1,04, konfidensintervall 0,86–1,26).

Siffrorna ger alltså inget stöd för att Europarätten har fått större tyngd i domstolens resonemang, men motsäger det inte heller. De räknar om konventionen nämns, inte vad den betyder för utgången. Att utförligare skäl ger plats åt konventionsfrågor som tidigare inte skrevs ut är en möjlig förklaring som mätningen inte kan pröva.

Tydligast syns konventionen i brottmålen: ungefär vart fjärde publicerat brottmålsprejudikat 2020–2024 hänvisar till den (35 av 136). Under hela 2000–2025 nämns artikel 6 om rätten till en rättvis rättegång i 45 procent av de prejudikat där domskälen nämner konventionen.

Det här vet vi inte

Underlaget är i huvudsak domstolens publicerade prejudikat, inte alla dess avgöranden. Vilka avgöranden som publiceras som prejudikat bestämmer domstolen själv, och urvalet kan ha förändrats över tid. 2021 kom omkring 7 200 ansökningar om prövningstillstånd in till Högsta domstolen och omkring 150 beviljades, enligt verksamhetsberättelsen. För 2020–2024 stämmer antalet prejudikat per år med domstolens egna verksamhetsberättelser i fyra av fem år, medan 2023 saknar tre, av skäl som rör hur databasen lagrar avgöranden. Åren före 2020 saknar underlaget enstaka prejudikat, framför allt mål där domstolen publicerat mer än ett avgörande men databasen bara rymmer ett.

Mätningen räknar omnämnanden, inte tyngd: i ett stickprov var 78 procent av träffarna en prövning i sak. All handmärkning gjordes av samma analytiker utan oberoende dubbelkontroll. Längden och hänvisningarna till egna prejudikat och propositioner har inte handlästs.

Metod: 2 503 avgöranden från Högsta domstolen 2000–2025 ur Domstolsverkets rättspraxisdatabas, 72–122 per år, i huvudsak domstolens publicerade prejudikat (NJA-referat). Domstolens egna domskäl skildes från underinstanser, parter, föredragandens förslag och skiljaktiga meningar; hänvisningar lästes ut med mönstermatchning. Klassificeringen av hänvisningar till Europakonventionen kontrollerades mot handläsning av 287 prejudikat: för Europakonventionen stämde 219 av 221, i slumpurvalen 112 av 112. Uttaget frystes 2026-09-28. Antalet kan skilja något mellan Lexifis undersökningar eftersom de räknar avgöranden på olika sätt. Så räknar vi.

Läs också guiden om domskäl och domslut och Lexifis undersökning om oenighet i Högsta domstolen.