Tre av fyra sexualbrottsdomar slutar med fällande utgång

I Lexifis urval av publicerade sexualbrottsdomar leder 76 procent till en fällande utgång, med ett osäkerhetsintervall på 60 till 88 procent. Det är en siffra värd att ha i bakhuvudet när flera domstolar nu dömt män för våldtäkt på sovande kvinnor.

Under sommaren och hösten har rapporter om domar mot män som förgripit sig på sovande kvinnor kommit från flera håll i landet. Ett återkommande drag i nyhetsflödet är att offren var medvetslösa eller sov när brottet begicks, en situation som juridiskt hanteras som en särskild form av utnyttjande av en persons särskilt utsatta läge. Men vad säger domstolsstatistiken egentligen om hur den här typen av mål brukar sluta?

Vad säger statistiken

Den mest robusta siffran vi kan visa är fällandeandelen. I de publicerade avgöranden om sexualbrott som finns i Lexifis databas slutar 76 procent med fällande utgång. Viktigt att förstå är vad detta är och inte är. Det handlar om andelen fällande i publicerade avgöranden, inte om en konviktionsgrad för en enskild instans eller för samtliga anmälda brott. Osäkerheten är dessutom betydande. Intervallet 60 till 88 procent bygger på 34 avgöranden, vilket är för litet för att slå fast en exakt nivå.

Den andra huvudsiffran gäller strafflängden. Bland de publicerade domar där fängelse dömts ut ligger medianstraffet på 24 månader, alltså två år. Här ska man vara extra försiktig, eftersom underlaget är litet, bara 19 avgöranden. Kvartilavståndet sträcker sig från 12 till 60 månader, vilket betyder att spridningen är stor. Vissa fall landar på ett år, andra på fem. Det speglar att sexualbrott är en vid brottskategori där gärningarna varierar kraftigt i allvar.

Att ställa detta mot riksnivån är lärorikt, men kräver eftertanke. Brottsförebyggande rådet redovisar 2110 lagföringsbeslut för sexualbrott enligt sjätte kapitlet i brottsbalken för hela landet 2025, en ökning med 6,1 procent jämfört med året innan. Brås tal räknar fällande utgång i hela riket. Lexifis median gäller de publicerade avgöranden vi läst. De två måtten mäter olika saker och ska inte blandas ihop.

Vad siffrorna inte kan svara på

Det är frestande att läsa en fällandeandel på 76 procent som ett svar på frågan hur ofta en anmälan leder till dom. Så fungerar det inte. Statistiken utgår från avgöranden som redan nått domstol och som dessutom publicerats. Den säger ingenting om alla de anmälningar som lades ned tidigare i kedjan, hos polis eller åklagare. Urvalet är alltså ett urval av svenska domstolars publicerade domar, inte alla domar och inte det enskilda mål som en enskild nyhetsrubrik handlar om.

Bland de senaste avgörandena i vårt material finns exempel åt båda hållen. Norrtälje tingsrätt dömde i ett mål ut 60 månaders fängelse, medan Södertörns tingsrätt landade på 36 månader i ett annat. Samtidigt finns friande domar, bland annat två från Attunda och Norrtälje tingsrätter. Det illustrerar just den spännvidd som kvartilavståndet fångar. Utfallet i det enskilda målet beror på bevisning, gärningens karaktär och tidigare belastning, faktorer som ingen sammanvägd median kan förutsäga.

För en läsare som följer nyheterna om domarna mot män som förgripit sig på sovande kvinnor är det alltså rimligt att notera att fällande utgång är vanligast i publicerade sexualbrottsmål, men att varken den siffran eller medianstraffet kan användas för att gissa hur ett pågående eller framtida mål ska sluta. Vill man gräva vidare i hur utfall varierar mellan måltyper går det att följa upp i Lexifi Terminal eller läsa om hur vi räknar under så räknar vi.

Metod: Siffrorna bygger på publicerade avgöranden i Lexifis databas, ett urval av svenska domstolars domar. Riksnivåtal är hämtade från Brå, Personer lagförda för brott.