Prövade diskrimineringstvister i Arbetsdomstolen: så ofta bifölls kärandens talan

De allra flesta arbetstvister når aldrig dom. De förliks mellan parterna, dras tillbaka eller löses lokalt mellan fack och arbetsgivare. Det innebär att siffran nedan inte säger något om diskrimineringstvister i allmänhet, utan bara om de fall som prövades ända fram till ett avgörande i Arbetsdomstolen, som är slutinstans i arbetstvister. Det är typiskt de mest osäkra och svårbedömda ärendena, där ingen sida velat eller kunnat ge sig i förväg.

Vad säger statistiken

Andelen diskrimineringsmål i Arbetsdomstolen där kärandens talan bifölls helt eller delvis var 38 procent (n=66), med ett konfidensintervall på 27 till 50 procent. Av de 66 prövade avgörandena bifölls talan i 25 fall, varav 10 endast delvis. I 41 fall avslogs talan.

Konfidensintervallet är brett, från 27 till 50 procent, vilket betyder att den sanna andelen bland liknande prövade tvister mycket väl kan ligga en bit över eller under 38 procent. Med 66 avgöranden går det inte att vara mer precis än så. Läs mer om utfall i arbetstvister.

En sak är viktig att förstå för den som tolkar siffran. Underlaget är de avgöranden som gått att läsa ut ur domtexten med tillräcklig kvalitet. Av 77 diskrimineringsavgöranden i Lexifis AD-material har 72 ett civilrättsligt utgångsbeslut, och av dessa kunde 66 extraheras med tillräcklig kvalitet. Det är de 66 som siffran bygger på.

Kvalitetsfiltret påverkar resultatet mer än man kan tro. Utan filtret skulle bifallsandelen bli 43 procent i stället för 38, en skillnad på hela 5 procentenheter. Skillnaden beror på att de bortsorterade avgörandena nästan alltid är korta mål där svaranden uteblivit och kärandens talan bifallits utan prövning i sak. Sådana avgöranden är alltså inte prövningar i egentlig mening, och att räkna bort dem gör att siffran gäller genuint prövade tvister och inget annat.

Vem drev tvisten

I diskrimineringsmål kan käranden vara ett fackförbund, en enskild arbetstagare eller en arbetsgivare. Siffran ovan säger därför ingenting om hur ofta arbetstagare vinner mot sin arbetsgivare rent generellt.

Bland de avgöranden där kärandeparten kunnat identifieras drevs 23 mål av fackförbund, 7 av enskilda arbetstagare och 2 av arbetsgivare. Detta summerar till 32 av de 66 avgörandena. I de återstående 34 målen har kärandeparten inte kunnat identifieras ur underlaget, och fördelningen ovan gäller alltså bara de mål där den är känd.

Vad siffran inte kan svara på

Siffran säger hur ofta kärandens talan bifölls helt eller delvis, men inte varför. Den skiljer inte på starka och svaga ärenden, och den säger inget om vilken typ av diskriminering som prövades. Ett delvis bifall räknas som bifall här, vilket betyder att käranden i 10 av de 25 bifallsfallen inte fick fullt gehör för sin talan.

Framför allt kan siffran inte användas för att uppskatta chanserna i en tvist som ännu inte prövats. Den beskriver ett historiskt urval av redan avgjorda mål, inte en prognos. För den som väger att driva en diskrimineringstvist är det snarare en påminnelse om att utgången i prövade mål är genuint osäker, vilket det breda konfidensintervallet understryker.

Vill du se hur vi räknar, se så räknar vi, eller utforska underlaget i Lexifi Terminal.

Underlaget avser diskrimineringsmål i Arbetsdomstolen avgjorda mellan 2015-03-04 och 2026-05-27, och bygger på de 66 avgöranden som kunnat extraheras med tillräcklig kvalitet.