Prövade arbetstvister i Arbetsdomstolen: käranden vann i knappt hälften
De allra flesta arbetstvister når aldrig dom. De förliks, dras tillbaka eller löses lokalt mellan fack och arbetsgivare. Siffran nedan beskriver alltså bara den lilla del av konflikterna som parterna inte lyckades göra upp om, och som därför avgjordes av Arbetsdomstolen som slutinstans.
Vad säger statistiken
Av 351 prövade avgöranden bifölls kärandens talan helt eller delvis i 154 fall, medan 197 avslogs. Det ger en bifallsandel på 44 procent (n=351), med ett konfidensintervall på 39 till 49 procent. Av de 154 bifallen var 53 delvisa, vilket betyder att en dryg tredjedel av framgångarna inte var fullständiga.
Att en käranden som drivit sin sak ända till Arbetsdomstolen förlorar oftare än vinner kan förvåna. Men det speglar just urvalet: de tvister som prövas i sak är de där utgången är genuint oviss, annars hade parterna sannolikt gjort upp tidigare.
En viktig varning om siffran. Om vi inte hade filtrerat bort avgöranden med otillräcklig kvalitet hade bifallsandelen i stället blivit 63 procent, alltså 19 procentenheter högre. Den skillnaden är stor och beror på att de bortsorterade avgörandena nästan alltid är korta mål där svaranden uteblivit och kärandens talan bifallits utan prövning i sak. Sådana avgöranden är inte prövningar, och att räkna in dem skulle blåsa upp bilden av hur ofta käranden når framgång. Siffran 44 procent gäller därför prövade tvister och inget annat. Läs mer om hur vi hanterar detta i så räknar vi.
Vem driver målen, och vad står på spel
I de mål där kärandeparten har kunnat identifieras fördelar sig fallen så här: fackförbund drev 118 mål, arbetsgivare 49, enskild arbetstagare 28 och arbetsgivarorganisation 16. Dessa kategorier summerar till 211 av de 351 avgörandena. I 140 mål har kärandeparten inte kunnat identifieras, och fördelningen ovan gäller alltså bara de mål där den är känd.
Fördelningen visar att käranden i Arbetsdomstolen långt ifrån alltid är en arbetstagare. Ofta är det ett fackförbund som för talan, men även arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer förekommer som kärande. Bifallsandelen på 44 procent säger därför ingenting om hur ofta arbetstagare "vinner mot" sin arbetsgivare. Den beskriver hur ofta den part som väckt talan fick helt eller delvis rätt, oavsett vem den parten var.
När allmänt skadestånd tillerkändes låg medianbeloppet på 50 000 kronor (n=50). Det är beloppet i de mål där ett allmänt skadestånd utgick och där summan kunnat läsas ut, inte ett genomsnitt för alla tvister.
Vad siffran inte kan svara på
Statistiken beskriver utgången i prövade tvister under en avgränsad period. Den säger inget om hur vanligt det är att käranden får rätt i arbetstvister generellt, eftersom det stora flertalet konflikter aldrig når dom. Den kan inte heller användas för att förutsäga utgången i ett enskilt mål, eftersom varje tvist avgörs på sina egna fakta. En bifallsandel är en egenskap hos hela materialet, inte hos ett enskilt avgörande.
För den som vill förstå mönster i utfall i arbetstvister är huvudpoängen denna: bland de tvister som är svåra nog att prövas i Arbetsdomstolen är utgången ungefär lika ofta avslag som bifall. Vill du filtrera avgörandena själv finns materialet i Lexifi Terminal.
Metod: siffran bygger på 351 av 689 avgöranden i Lexifis AD-material som har ett civilrättsligt utgångsbeslut och kunnat extraheras med tillräcklig kvalitet, avgjorda mellan 2015-01-14 och 2026-07-08.