Prövade arbetsbristtvister i Arbetsdomstolen: kärandens talan bifölls i ungefär hälften
Arbetsbrist är en vanlig grund för uppsägning, och de flesta sådana tvister syns aldrig i ett avgörande. De förliks, dras tillbaka eller löses lokalt mellan fack och arbetsgivare. Det som når Arbetsdomstolen och prövas i sak är därför ett urval av de svåraste och mest osäkra fallen, där parterna inte kunnat komma överens på annat sätt. Det är viktigt att ha med sig när man läser siffran nedan.
Vad säger statistiken
Av de 43 prövade avgörandena bifölls kärandens talan helt eller delvis i 23 fall, medan talan avslogs i 20. Det ger en bifallsandel på 53 procent (n=43), med ett konfidensintervall på 39 till 67 procent. Intervallet är brett, vilket är väntat med så få avgöranden. Man ska alltså inte läsa 53 procent som ett exakt tal, utan som en indikation på att utfallen är jämnt fördelade.
Av de 23 bifallen var 9 delvis bifall. Det betyder att käranden fick igenom en del av sin talan men inte allt. Delvis bifall är värt att notera för den som planerar en process: ett gynnsamt utfall behöver inte innebära att man får rätt på varje punkt.
Siffran gäller enbart prövade tvister. Det bortsorterade materialet består till stor del av korta avgöranden där svaranden inte svarat i målet och talan därför bifallits utan prövning i sak. Sådana avgöranden är inte prövningar och ingår inte i siffran. Om man hade räknat med dem hade andelen legat på 55 procent i stället för 53, en skillnad på 2 procentenheter. Kvalitetsfiltret flyttar alltså siffran mycket lite, men gör att den beskriver just det som har prövats.
Vem drev målen
I materialet går det att se vilken part som var kärande i 27 av de 43 avgörandena. I de återstående 16 målen har kärandeparten inte kunnat identifieras ur domtexten. Fördelningen nedan gäller alltså bara de mål där käranden är känd.
Bland dessa drevs 16 mål av ett fackförbund, 6 av en arbetsgivare, 3 av en enskild arbetstagare och 2 av en arbetsgivarorganisation. Att facket står för flest kärandemål är väntat i arbetsbristtvister, eftersom förbunden ofta för medlemmars talan. Men underlaget är för litet för att dra slutsatser om vilken kärandetyp som lyckas bäst, och siffran ovan säger ingenting om det.
Det är också viktigt att inte läsa bifallsandelen som ett mått på hur ofta arbetstagare vinner mot sin arbetsgivare. Käranden kan vara facket, en enskild eller arbetsgivarsidan, och ett bifall gynnar den som drev talan, oavsett vilken sida det är.
Vad siffran inte kan svara på
Bifallsandelen säger något om utfallen i prövade arbetsbristmål, men inte om chansen att vinna en enskild tvist. Varje mål avgörs på sina egna omständigheter, och urvalet består av just de fall som var tillräckligt tvistiga för att prövas. Den som vill förstå ett konkret fall bör läsa avgörandena, inte bara andelen. Läs mer om utfall i arbetstvister eller sök i Lexifi Terminal.
Underlaget är 43 arbetsbristavgöranden i Arbetsdomstolen med civilrättsligt utgångsbeslut som kunnat extraheras med tillräcklig kvalitet, av 47 i Lexifis AD-material, meddelade 2015-05-13 till 2026-05-27. Så räknar vi: så räknar vi.